Monthly Archives: maj 2011

Punching Out – Om en döende bilindustri

18 maj skrev jag i  Göteborgs Posten om boken Punching Out som skildrar nedläggningen av en legendarisk bilfabrik i Detroit. Jag ställer den bredvid krisen på Saab:

I dag ställs frågan återigen akut för de hårt prövade Saabanställda i Trollhättan: ska även de som sista jobb städa ur fabriken eller försöka ta sitt öde i egna händer? Men liksom för de arbetande i USA är vår tilltro till den egna förmågan så låg att vi snarare sätter hoppet till spekulanter och bankdirektörer när jobben hotas. Sådant kan dock ändras, både här och där. Och kanske hade tonen i Punching out varit lite mindre sorgsen om den skrivits efter den mäktiga styrkeuppvisning, lika oförutsedd som upproren i Nordafrika, som USA:s uträknade arbetarklass gjorde i Wisconsin och som ännu pågår i Mellanvästern.

Annonser

Sista chansen att ställa om saab?

Så sprack ännu en av Victor Mullers såpbubblor. Det krävdes inga expertkunskaper om kinesisk affärskultur eller ekonomi i största allmänhet för att inse att ett bilföretag inte är något man köper på en höft, inte ens ett litet som Saab. Och i synnerhet inte om en man som Victor Muller är inblandad. Ändå jublade många kommentatorer, politiker och fackliga representanter när Hawtai för en vecka sedan presenterades som Saabs senaste frälsare. Avtalet, som aldrig var något egentligt avtal, visade sig inte vara värt pappret det skrevs på och Saabs dödskamp fortsätter. När nu Muller än en gång visat sitt rätta ansikte är det hög tid att de anställda och deras fackföreningar kapar banden till honom och alla andra andra som är ute efter att göra snabba pengar på det skadeskjutna företaget. Det finna ännu tid att rädda Saab, men inte genom att tro på sagor och hoppas på spekulanter. Däremot är det hög tid att de anställdas organisationer går fram med en egen kurs och kräver att deras kunskaper och Saabs produktionsanläggningar ställs i samhällsnyttans tjänst. Ett första steg är att lyfta blicken från de fossilberoende spår bilindustrin kört ner oss i.

För bara ett par dagar sedan kom en rapport från IPCC, FN:s klimatpanel, där ett stort antal forskare jorden runt visade att världens energibehov till stor del skulle kunna tillgodoses av förnybara energikällor. Under förutsättning att staterna medvetet och snabbt slog i på en politik som drev fram en sådan utveckling. Saabs hotade utvecklings- produktionsorganisation är som klippt och skuren för en omställning till sådan verksamhet. För att rädda jobben borde facken där göra en sådan omställning till en huvudfråga istället för att passivt se på när skojare kör företaget i botten.

AB, AB3  AB2 GP, GP2 GP3  DN, DN2 HD,DN4  SR, SR2 DN3 DN4 GP4

Över till någonting helt annat…

28.940 nya personbilar registrerades i april. Det är en ökning med 12,8 procent jämfört med i april i fjol och noteringen innebär att den gångna månaden blev den bästa aprilmånaden på mer än två decennier.

Dagens Industris jubel över den svällande  svenska bilparken är ännu ett exempel på att de ekonomiska nyheterna ofta är som gamla Monty Python-inslag där John Cleese som rubbat korrekt nyhetsuppläsare säger:  – Och nu över till någonting helt annat.

Klimatmål antas, konferenser om växthusgaser avhålls, den ena vetenskapliga rapporten efter den andra bekräftar och förstärker varningarna om att världen är på helt fel väg. Men när ekonomireportrarna får ordet är det som om detta inte fanns.  Över till någonting helt annat:  Fler bilar, mer trafik, mer fosilförbränning. Betyg:  ”Den bästa aprilmånaden på mer än två decennier…”   Som om ekonomin pågick i en värld som inte berörs av växthuseffekt och klimatrubbningar. Och i viss mån är det faktiskt vad en kapitalistisk ekonomi gör. Den pågår i sin egen värld, där det är helt ointressant vad som produceras och vilka konsekvenser det får för människor och miljö så länge resultatet är att kapitalet ger avkastning och växer.

Det är faktiskt hög tid att vi går över till någonting helt annat. En helt annan ekonomi.

SR, E24

Alternativlöst om Saab Första Maj

När det gäller krisen för Saab var årets Första Maj var en uppvisning i alternativlöshet. Den enda som verkar ha berört frågan var SSU:s Jutte Guteland, som talade i Trollhättan och framförde då bara  en önskan om att ”regeringen och de politiska partierna är tydliga”.

På Socialdemokraternas hemsida beklagar IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven och EU-parlamentariker Olle Ludvigsson att den ryske bankiren Antonov inte fort nog fått möjlighet att öppet ta kontrollen över Saab. I princip samma hållning ger Vänsterpartiets företrädare i Trollhättan uttryck för i Flamman.

Spekulanter och direktörer har länge nog fått leka med bilindustrin. Det är hög tid att arbetarrörelsen utformar en självständig linje. När nu äventyraren Muller klätts av borde det vara öppet mål för arbetarrörelsen att kräva att staten tar över Saab Automobil och ställer det under de anställdas kontroll.  Det skulle kunna skapa förutsättningar för en omställning av produktionen, från att vara ett tungt bidrag till den globala uppvärmningen till att bli en del av lösningen. Med en produktion som är  samhällsnyttig och som kan hjälpa till att minska koldioxiutsläppen kan jobben räddas på sikt. Då blir det ett allmänintresse att stödja dem vars jobb idag hotas av Saabs kris.

Men det förutsätter förstås att man har ett annat perspektiv än storföretagen har. Och det saknas, såväl inom de fackliga ledningarna som bland ledande S och V-politiker. De fortsätter att sprida illusioner om att den ena eller andra kapitalisten skulle kunna vara räddningen och gör sig därmed själva till en del av problemet, både när det gäller jobben och klimatfrågan.

SvD, DN, Skånskan, AB, V, GP